”Han hade inte pratat med henne på hela dagen, kanske beror också på att han sovit fram till eftermiddagen och inte velat kliva upp och gå ut. Minna satt och väntade, hon hade väntat sedan tidigt på morgon att få gå ut utanför lägenheten. De skulle ju köpa alla saker som saknades till resan och göra klart det sista så att de kunde flytta nu om två dagar. Alltid skulle allt göras i sista sekund och när det passade honom. Men det gör ingen skillnad om hon blir arg eller ledsen eller lägger sig på golvet och skriker han skulle inte lyfta ett ögonbryn.
Minna fixade klart det sista i lägenheten och hoppades på att de kunde gå och köpa de resterande sakerna i morgon istället.
Dagen efter var han på ett konstigt bra humör ända fram tills Minna sa att hon verkligen ville säga hejdå på riktigt till sina vänner. Det gick så otroligt snabbt och det följde samma mönster som tidigare. Han stannade upp, spände ögonen i henne, hotade henne, teg ”ihjäl” henne, ignorerade henne och sen till slut skickade hem henne och där fick hon sitta medan han försvann ut med sina kompisar.
”Snälla någon hjälp mig, kom och hämta mig, ta mig härifrån och bort från det här” sa hon tyst för sig själv.” Hon kände att allt mer och mer rann hennes liv ut i sanden, fanns inget kvar av henne. Hon var mager, kände sig värdelös och var helt orkeslös både fysiskt och psykiskt.
Samma dag som de skulle flytta kom han fram till Minna, gav henne en kram och sa att allt skulle lösa sig bara de ändrade på sig båda två eftersom hon var hans allt och de var menade att vara tillsammans. Flyttlasset gick av mot den nya destinationen och hoppas hoppas att allt blir bra nu som han lovat!!”
Kommenterat på Skilda.nu