”Klockan var 10 på morgonen och han hade fortfarande inte kommit hem. Hon brydde sig inte om att ens ringa eller skicka ett sms. Hon bestämde träff med en kompis istället inne i stan. Det var krångligt och tog lång tid att göra sig iordning med den begränsade rörligheten. Men hon kände att hon måste ut ur lägenheten snabbt så det fick bara gå.
Hennes kompis grät när hon fick se hur Minna såg ut på armarna och med en mitella fastspänd. De båda grät igenom fikastunden och hennes kompis sa upprepande gånger att hon måste lämna honom och att hon måste anmäla honom för det här.
Konstigt, han hade inte hört av sig en enda gång idag. Hon hoppades att han inte heller skulle göra det heller.
Minna beslutade sig för att anmäla honom, och med kompisens stöd gick de till polisstationen och anmälde honom för misshandel.
Polisen frågade hur många gånger han på något sätt brukat våld mot henne, slag, knuffar eller hot. Minna erkände att det har hänt under ett flertal tillfällen, men inga slag hade förekommit. De gjorde en anmälan och sa till henne att hon skulle ha anmält för länge sedan. Minna sov över hos kompisen den natten, hon sov med ögonen öppna.
Samma kväll hade dem hämtat honom i deras lägenhet och satt han i häktet.”
Kommenterat på Skilda.nu